”Jag är anhörig i många roller och situationer i mitt liv. Att bara vara anhörig säger ju egentligen inte så mycket om mig och min situation. Jag tänker så ofta att jag behöver få tala om hur min dag ser ut, vad jag gör och inte gör, kanske om vad jag behöver och längtar efter. Jag längtar faktiskt efter att någon ska be mig berätta.”
Ja, vem är egentligen anhörig? Och hur definierar vi personer som ger stöd, omsorg och vård till en annan person som behöver det? Personer som på olika sätt påverkas långvarigt i sin vardag och i sina rutiner av att en familjemedlem drabbats av sjukdom, funktionsvariation eller missbruk? Och hur definierar anhöriga sig själva?
Under rubrikerna nedan kan du ta del av de vanligen mest använda förklaringarna av begrepp som anhörig och närstående.
Och kom ihåg att det finns ett ord som i möten med anhöriga ger oss de bästa förutsättningarna att förstå och vara till stöd. Ordet som den anhörige i citatet ovan nämner, ordet ”berätta”.
Anhörig/Anhörigvårdare
Anhörig är den person som inom familjen, släkten eller vänkretsen hjälper någon som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte klarar av vardagen på egen hand. Som anhörig kan man vara till exempel partner, förälder, barn, barnbarn, sammanboende, vän eller granne.
Närstående
Som närstående omnämns vanligtvis den person som tar emot omsorgen, vården och hjälpen.
Begreppsförvirring
Begreppen anhörig och närstående kan dock skilja sig mellan kommun och region. Framför allt när det gäller begreppet närstående. Inom hälso-och sjukvården definieras närstående ofta som den som ger hjälp och stöd till vårdtagare/patient.
Klicka här för att läsa vad Socialstyrelsen säger om anhöriga >>
Att ge vård och stöd till någon i sin närhet faller ofta inom ramen för det självklara. Därför är det heller inte helt lätt att inse att man själv är anhörig.
Barn och unga som anhöriga
Det är viktigt att uppmärksamma barn och unga som anhöriga och i behov av stöd i olika former. I dag finns stor kunskap om hur barn påverkas av att någon närstående i familjen drabbas av ohälsa, funktionshinder och/eller missbruk. På sidan Barn och unga som anhöriga i Anhörighandboken har vi försökt lyfta fram underlag och kunskap inom området som kan vara till stöd och hjälp i sökandet av att få veta mer.
Klicka här för att läsa om Barn som anhöriga, Socialstyrelsen >>
Fakta om barn som anhöriga, Nationellt kompetenscentrum anhöriga >>
Anhörigas Riksförbund stärker arbetet med barn som anhöriga >>
Vuxensyskon som anhöriga
Nationellt kompetenscentrum anhöriga skriver på sin webbsida att syskonrelationen brukar sägas vara den längsta vi har och att syskonskap är ett särskilt anhörigskap. En syskonrelation som handlar om det som har varit och om det som kommer, det vill säga framtiden.
Läs mer om vuxensyskon på Nationellt kompetenscentrum anhöriga >>
Ett frivilligt uppdrag
Att som anhörig ge hjälp och/eller stötta en närstående är ett frivilligt uppdrag. Det finns ingen lag som säger att anhöriga är skyldiga att hjälpa till – inte ens äktenskapsbalken. Att påtvingas rollen som vårdare kan medföra negativa konsekvenser både för anhöriga och den som vårdas.
Läs mer om anhörigvård och frivillighet här i handboken >>
Hur många är vi?
Det uppskattas att det finns drygt 1,3 miljoner vuxna anhöriga i Sverige som hjälper eller vårdar en närstående. Rollen som anhörigvårdare är mest vanlig i åldrarna 45-64 år, men det är troligt att alla kommer vara anhörig någon gång i livet. Ungefär 140 000 personer tvingas gå ner i arbetstid eller säga upp sig på grund av detta, vilket påverkar privatekonomin.
Utöver ovan nämnda 1,3 miljoner anhöriga så beräknas att det finns ca 500 000 barn som växer upp under otrygga förhållanden och som också är anhöriga. Anhörigas Riksförbund vill särskilt lyfta fram den gruppen anhöriga. Ett steg i den lagda vägen är att ett Anhörignätverk har bildats i Riksdagen.
Anhörigas betydelse och situation uppmärksammas allt mer inom vård och omsorg. Mer än hälften av all vård och omsorg i hemmet utförs av anhöriga. Utan anhöriga skulle vård och omsorgen kollapsa. När det gäller barn och unga som anhöriga är ett förebyggande arbete en förutsättning för barnen att växa upp under trygga förhållanden.
Det är en självklarhet att det måste skapas goda förutsättningar för anhöriga att orka ta hand om en närstående om de vill det. Dessa goda förutsättningar går under begreppet Anhörigstöd.
Läs mer i Anhörighandboken om Vad är anhörigstöd?
Läs mer på Anhörigas Riksförbunds hemsida om Vem är anhörig?
Anhörigskap i tiden och över tid
Elizabeth Hanson, professor och FoU-ledare vid Nationellt kompetenscentrum anhöriga, föreläste på årets Anhörigriksdag (2021) om ”Anhörigskap i tiden och över tid”. Hon gav en positiv bild av att medvetenheten om anhörigas betydelse i samhället har ökat under åren, både i Sverige och i EU. Pandemin Covid-19 har dessutom bidragit till att sätta strålkastarljuset på anhörigas situation och utsatthet.
Läs mer om föreläsningen på Nationellt kompetenscentrum anhöriga>>
FÖRSLAG TILL DISKUSSIONSFRÅGOR FÖR DIG SOM ARBETAR MED ANHÖRIGSTÖD I OFFENTLIG ELLER IDEELL VERKSAMHET:
Vilka relationer har du med människor i din närhet?
Ser du dig själv som deras anhörig?
Vad skulle du kunna tänka dig göra för de människorna?
