Vad är anhörigstöd

VAD hjälper den som hjälper? Och kanske är den frågan omöjlig att besvara om vi inte samtidigt kopplar på nästa fråga; HUR hjälper vi den som hjälper? Det handlar inte bara om ATT ge stöd, det är HUR vi gör det som formar kvaliteten och bidrar till trygghet.

Anhöriga står för en stor del av vården av närstående. Det uppskattas att det finns drygt 1,3 miljoner anhöriga i Sverige som hjälper eller vårdar en närstående. Att vårda en närstående bidrar ofta till känslor av tillfredsställelse och meningsfullhet, men ibland kan man som anhörig också själv behöva stöd. Ett stöd som bygger på den anhörigas grundläggande behov av att vara sedd, att mötas av ett gott bemötande från den övriga vården och omsorgen, få information och en känsla av delaktighet och trygghet.

Socialtjänstlagen om stöd till anhöriga
Det är kommunen som enligt 5 kapitlet 10 paragrafen i Socialtjänstlagen (SoL) är skyldig att erbjuda olika former av stöd åt anhöriga som vårdar sina nära. Vilken typ av stöd man kan få skiljer sig åt mellan olika kommuner.

År 2009 skärptes socialtjänstlagen ytterligare från att kommunerna ”bör” erbjuda stöd till anhöriga till det mer förpliktigande ”ska” – socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Man slår även fast att anhörigstödet utöver frivillighet ska vara individuellt, flexibelt och av god kvalitet.

Individuellt, flexibelt och av god kvalitet
Anhörigstöd ska vara individanpassat, flexibelt och av god kvalitet. Individanpassat innebär till exempel att den anhörigas unika behov identifieras och att stödet utformas efter det behovet. Eftersom behov förändras över tid handlar flexibilitet om att stödet följs upp och förändras efter behov. Stödet måste också vara av god kvalitet och därmed till nytta och trygghet för anhöriga.

Jag låg ibland vaken på nätterna och oroade mig för om jag själv skulle bli sjuk. Vem skulle jag ringa som kunde ta hand om min hustru om jag själv inte kom ur sängen på morgonen? Den där lappen jag fick av dig med telefonnumret som jag skulle slå – där alltid någon svarade, oavsett tid på dygnet – den förvarade jag i lådan på nattduksbordet. Det var det bästa anhörigstödet för mig! Det gav mig den tryggheten jag så väl behövde.

Det är viktigt att anhöriga själva definierar vad anhörigstöd är. Behovet är individuellt och ser olika ut beroende på en mängd olika saker. Anhöriga vet ofta bäst själva vad för sorts stöd som skulle kunna underlätta i deras vardag. Att möta anhöriga i frågor som rör anhörigstöd ställer krav på lyhördhet och respekt från den som ställer frågan. Tipset om ordet berätta är väl värt att lägga på minnet. Inte allt går att uppfylla. Men förhållningssättet hos den som möter anhöriga är av stor betydelse.

Tanken är att anhörigstödet ska underlätta den anhöriges vardag – fysiskt, psykiskt och socialt. Stödet ska också bidra till en ökad livskvalitet och välbefinnande för anhöriga och de som vårdas. Även om lagstiftningen som berör anhörigas rättigheter till stöd har skärpts behöver det göras mer för att anhöriga ska få en starkare position i samhället.

Anhörigstöd och information
Anhöriga behöver och efterfrågar ofta information, kunskap och utbildning i det som rör den närståendes sjukdom eller funktionsnedsättning. Det skapar trygghet i den praktiska delen av omvårdnaden och en viktig känsla av delaktighet och att räknas med. Informationen handlar också om att få veta vilken hjälp som finns, vart och hur man vänder sig för lösningar när det gäller boendet och eventuell anpassning av hemmet, tekniska hjälpmedel, rehab- och habiliteringsmöjligheter, med mera.
Det finns en ”gyllene regel” när det gäller information som många av oss inom anhörigområdet betraktar som grundläggande och betydelsefull i mötet med anhöriga:
”Informationen ska vara muntlig, skriftlig och återkommande”.

Anhörigstöd i din kommun
Är du intresserad av vilka stödformer som finns i din kommun rekommenderar vi dig att ringa kommunväxeln och fråga efter den som arbetar med anhörigstöd. Ofta finns det också information om anhörigstöd på din kommuns hemsida.
I en del kommuner upprättas skriftliga anhörigstödplaner för anhöriga. Det sker i samtal med anhöriga och ansvarig tjänsteman för anhörigstöd inom kommunen där individuella behov och insatser identifieras.

Här finns kontaktuppgifter till din kommun>>

Läs Socialstyrelsens vägledning Stöd till anhöriga, som riktar sig till Sveriges kommuner>>

Nationell kartläggning av kommunernas stöd till anhöriga 2019
Kartläggningen har varit ett samarbetsprojekt mellan Anhörigas Riksförbund och Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Syfte med arbetet förutom själva kartläggningen var att också att ta fram metoder för att återkommande kunna följa utvecklingen av stöd till anhöriga i landet. År 2019 var det tio år sedan kommunernas skyldighet att erbjuda stöd skärptes. Vad som har hänt över landet efter år 2009 finns ingen aktuell sammanställning över. Den senaste som gjorts är från Socialstyrelsen 2014.
Här kan du ta del av projektets slutgiltiga rapport: Anhörigperspektiv – en möjlighet till utveckling.

Anhörigstöd i organisationer och förbund
Ett flertal organisationer och förbund gör stora och viktiga insatser inom området anhörigstöd. Det kan handla om anhörig- och samtalsgrupper, besöksverksamhet, stödtelefonlinjer (t ex Anhöriglinjen) informations- och kunskapsspridning. All samverkan inom området bidrar till att än fler anhöriga kan få stöd och kunskap och finna sin tillhörighet i viktiga sociala sammanhang. Följande ord av en anhörig i en anhöriggrupp påtalar på ett konkret sätt betydelsen av vara i ett sammanhang; Jag har fått nya och värdefulla vänner och jag känner mig inte så ensam längre.

Anhörigas Riksförbund tipsar:

Om du som anhörig står inför ett möte med en anhörigkonsulent eller annan som arbetar med anhörigstöd kan vi tipsa om att redan innan:

Försöka ta reda vilket stöd som erbjuds i kommunen, förslagsvis genom kommunens hemsida.
Fundera på vad för typ av stöd som skulle hjälpa dig i din roll som anhörig.

I vissa fall har det förekommit att anhöriga upplever att information undanhålls och att det är först i möten med andra anhöriga som man får höra talas om det. Det har också förekommit att anhörigas möjlighet att hjälpa till vägs in vid utredning om stödinsatser.

Kom ihåg att anhöriga ska hjälpa till frivilligt och att det finns krav på att anhörigstödet ska vara individanpassat, flexibelt och av god kvalitet.

DEFINITION ANHÖRIGPERSPEKTIVET
Anhörigas Riksförbunds förbundsstyrelse antog 2021 08 25 dokumentet ”Definition Anhörigperspektivet”. Dokumentet är en viktig del i ett påverkansarbete som riktar sig till politiker, chefer och medarbetare i kommuner och regioner. Anhörigperspektivet tydliggör ett förhållningssätt som ska eftersträvas och följas i alla verksamheters pågående anhörigarbete.
Ta del av förbundets Definition Anhörigperspektivet >>

Anhörigperspektivet har som förhållningssätt och metod också tagits fram i en växande skara kommuner i landet, se exempel nedan.
Vägledning för Anhörigperspektiv i Skåne >>

Läs mer om Socialstyrelsens ”Uppföljning av anhörigperspektivet och stöd till anhöriga”.

INDIVIDENS BEHOV I CENTRUM, IBIC
Individens behov i centrum är ett arbetssätt som rekommenderas av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Arbetssättet pågår idag i fler än hälften av landets kommuner. Arbetet utgår ifrån individens (den närståendes) individuella behov, resurser och mål för stöd inom det dagliga livets olika områden. I denna metod tydliggörs anhörigas roll också på ett bra sätt.

Läs mer om IBIC, Sveriges Kommuner och Regioner >>

Läs mer om IBIC, Kunskapsguiden, Socialstyrelsen >>

Läs mer om IBIC Anhöriga>>