Lika hastigt som vi kan slås av tanken på att någon av oss skulle drabbas av sjukdom eller olycka skjuter vi den oftast lika snabbt ifrån oss. Oavsett om det handlar om rädsla eller ovilja att fokusera på vad som eventuellt skulle kunna hända så betyder det att vi saknar en grundläggande handlingsplan för skeenden i livet som vi förr eller senare kan hamna i. En slags förberedelse i syfte att ge oss trygghet och underlätta vägen framåt när situationer uppstår som vi inte haft med i beräkningen…
Vad menas med juridik
Om man slår upp ordet juridik så förklaras det med läran om rättsreglernas tolkning och tillämpning. Eftersom livet består av många olika situationer och skeenden så finns det inom juridiken olika inriktningar. Det kan vara finansrätt, arbetsrätt, familjerätt, miljörätt, folkrätt och medicinsk rätt. Via länkarna nedan kan du läsa mer om juridik som begrepp.
Vad är juridik, Juridiken.org >>
Advokatsamfundet.se >>
Jurist eller advokat
Kanske ser vi jurist och advokat som beteckning för samma yrkeskategori. Men det finns stora skillnader när det gäller utbildning och yrkesutövning som är viktiga att känna till.
Jurister har i regel en juristexamen från ett universitet. Dock är titeln jurist ingen skyddad titel, vilket medför att den inte garanterar någon specifik utbildning. Vem som helst skulle kunna kalla sig för jurist. I praktiken kan det innebära för hjälpsökande att kompetensen hos de man vänder sig till kan variera och se olika ut.
Titeln advokat däremot är skyddad, vilket säkerställer att utbildningskravet och de regler man som advokat måste följa är strikta. Om man kallar sig advokat utan att man är det riskerar man i enlighet med 8 kapitlet rättegångsbalken att betala böter. Läs mer om de olika yrkesvillkoren via länkarna nedan.
Vad är en advokat, Advokatsamfundet.se >>
Vad är en jurist, SACO.se >>
Advokatjouren
Ideellt arbetande advokater erbjuder på vissa ställen i landet personlig och kostnadsfri konsultation för samtal i 15 minuter om juridiska problem. Här har du möjlighet att få råd och tips om hur du skulle kunna gå vidare. Läs mer om var och hur via bifogad länk nedan.
Vad säger lagen? Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)
Det finns hos anhöriga ett stort behov av svar på frågor som ställer krav på kunskap inom juridiken. För att underlätta och få veta mer har kompetenscentret gjort tre webbinarier där man lyfter viktiga begrepp och ger svar på aktuella frågor. De tre utbildningarna går att ta del av i efterhand och rör områdena ”Att företräda och efterlämna”, ”Min roll som anhörig i vård och omsorg” samt ”Var kan jag vända mig för juridisk hjälp”. Genom att ta del av nedanstående länk kan du ta del av det eller de webbinarier som du är intresserad av.
Vad säger lagen – tre webbinarier från Nationellt kompetenscentrum anhöriga >>
Om lagstiftning, samtycken, fullmakter, Nka>>
Att trygga framtiden – Att företräda den som inte kan själv
Här finns många frågor som av olika anledningar kan kännas svåra att ta tag i. Som anhöriga ska vi företräda en person som står oss nära, som vi kanske delar vår vardag med eller som vi genom olika band har en relation med där vi behöver finnas som stöd och hjälp i ekonomiska frågor och beslut. Det finns mycket information att inhämta och här i handboken vill vi underlätta för dig att hitta olika svar och tips som du kan behöva.
När det gäller hantering av tillgångar (pengar och annan egendom) för annan persons räkning har vi i stora delar valt att utgå från Svenska bankföreningens hemsida ”bankärenden för annans räkning”.
Via länken ovan kan du också ta del av en informationsfilm som rör olika delar inom området ”att företräda en annan person”. Dessa områden som filmen informerar om är Anhörigbehörighet, God man, Förvaltare, Framtidsfullmakt och Elektroniska banktjänster.
I samarbete med Sveriges kommuner och regioner har Svenska Bankföreningen tagit fram en broschyr om ”Bankfrågor för ställföreträdare för barn och vuxna” (april 2020). Ta del av innehållet via länken nedan.
Bankfrågor för ställföreträdare för barn och Vuxna, Swedishbankers.se >>
Anhörigbehörighet
Sedan 1 juli 2017 har anhöriga fått en större behörighet att utan fullmakt sköta frågor som rör den dagliga livsföringen. På Demensförbundets hemsida förklaras anhörigbehörighet på ett enkelt sätt och oavsett diagnos eller funktionsnedsättning som den närstående har. Anhörigbehörigheten ställer inga krav på fullmakt utan utgår ifrån den vuxne personens oförmåga att betala löpande räkningar, teckna hemförsäkring, ansöka om bidrag och stödinsatser och göra vissa inköp som rör den vardagliga livsföringen. Från Skatteverket kan anhöriga erhålla personbevis som påvisar anhörigskapet.
Anhörigbehörighet utgår ifrån 17 kapitlet i Föräldrabalken.
Behörighet för anhöriga vid bankaffärer, swedishbankers.se >>
Framtidsfullmakt
Lagen om framtidsfullmakt trädde i kraft 2017. Den är med andra ord relativt ny och därmed kanske inte så känd inom alla åldersgrupper. Framtidfullmakten ger möjlighet att själv välja vem som ska fatta beslut och ansvara för mig vid ekonomiska och personliga angelägenheter. Det här gäller när någon på grund av sjukdom eller skada inte längre kan klara sin ekonomi eller andra personliga ärenden. Den kan ses som ett komplement till God man, förvaltare eller vanliga fullmakter.
Som fullmaktsgivare bestämmer personen själv vad den ska täcka. Det kan handla om betala räkningar, teckna och avsluta avtal och abonnemang, villkor för gåvor och förvaltning av tillgångar.
Som fullmaktstagare, det vill säga den som fullmaktsgivaren valt som företrädare, är det inte tillåtet att t ex upprätta testamente, ingå eller avsluta äktenskap, eller fatta beslut om sjuk- eller tandvårdsfrågor. Läs mer om framtidsfullmakter via länkarna nedan.
Om framtidsfullmakt sidan 12, Swedishbankers.se >>
Om framtidsfullmakter, Swedishbankers.se >>
Vad är en framtidsfullmakt, Skatteverket.se>>
God man
När någon på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd inte längre kan ta hand om sig själv eller klara sin privatekonomi kan en God man träda in. God man utses av tingsrätten utifrån stödbehovet och hanterar ekonomiska och juridiska ärenden som personen inte själv klarar. Inte sällan är det en släkting som utses och som hjälper till. Den person som får stöd kallas för huvudman och hen ska i vardagshandlingar som God man hjälper till med ge sitt samtycke för uppdraget. En God man är beroende av sin huvudmans godkännande för de flesta handlingarna, förutsatt att godkännande kan lämnas. Läs mer om uppdraget via länkarna nedan.
God man och förvaltare, frivilliguppdragen, rfs.se >>
Om God man sidan 8, Swedishbankers.se >>
Bankärenden för vuxen med God man, Swedishbankers.se >>
Förvaltare
Om en person inte längre alls klarar att vårda sig själv eller sin egendom träder en förvaltare in. Det är Tingsrätten som utser förvaltare. Till skillnad mot God man bestämmer förvaltaren helt själv inom uppdraget de åtgärder som ska göras utifrån huvudmannens intresse och behov. Inga krav finns på huvudmannens godkännande. Dock finns för vissa ekonomiska och juridiska åtgärder samtycke från överförmyndaren. Det kan handla om placering i aktier eller vid köp och försäljning av fastighet eller andra tillgångar. Läs mer om förvaltare via länkarna nedan.
God man och förvaltare, Frivilliguppdragen, rfs.se >>
Om förvaltare sidan 9, Swedishbankers.se >>
Bankärenden för personer med förvaltare, Swedishbankers.se >>
Att hjälpa närstående med digitala betaltjänster
Länsstyrelserna har tillsammans med Anhörigas Riksförbund kartlagt hur anhöriga upplever
förändringen på betaltjänstområdet där digitala tjänster blir allt vanligare och
utbudet av personlig service i många avseenden minskar.
Syftet med enkätundersökningen kan ses både utifrån ett samhällsperspektiv
och ett individperspektiv. Flera viktiga områden såsom integritet, rättigheter
och skyldigheter kan påverkas av individens beroende/möjlighet av stöd hos
anhöriga.
Här kan du ta del av rapporten, Anhörigas Riksförbund.se >>
