I Socialstyrelsens termbank kan du hitta fler relevanta ord och dess betydelser. Klicka här för att komma till termbanken >>
Anhörig – en person inom familjen, släkten eller vänkretsen som ger stöd, hjälp och/eller vård till en närstående.
Anhöriganställning – anhörigvårdare som är anställd av kommunen.
Anhörigkonsulent – ett samlingsbegrepp för den som inom en kommun eller annan verksamhet är anställd för att arbeta med stöd till anhöriga.
Anhörigomsorg – se Anhörigvård.
Anhörigperspektiv – rådande rutiner och riktlinjer för verksamheter inom sjukvård, vård och omsorg som ska beakta både den närståendes och den anhöriges behov och situation.
Anhörigsamordnare – se Anhörigkonsulent.
Anhörigstrateg – se Anhörigkonsulent.
Anhörigstöd – ett samlingsbegrepp som används för de stödinsatser anhöriga får genom kommuner, regioner och andra organisationer. Kan också definieras som ”Stöd till anhöriga”.
Anhörigstödjare – se Anhörigkonsulent.
Anhörigvård – den vård anhöriga ger till en närstående.
Anhörigvårdare – person som vårdar närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller har funktionsnedsättning.
Biståndsbedömare – se Biståndshandläggare.
Biståndsbeslut – slutligt beslut om att helt eller delvis bifalla eller avslå en ansökan om bistånd, det vill säga hjälp och stöd, enligt Socialtjänstlagen.
Biståndshandläggare – den person som inom kommunen är anställd för att utifrån berörda lagar säkerställa att individer får den hjälp och stöd de behöver.
Biståndsutredning – undersökning som syftar till att göra det möjligt för nämnden att fatta beslut i ett ärende som rör den enskildes behov av bistånd enligt socialtjänstlagen.
Direkt anhörigstöd – det stöd som är riktat direkt till anhöriga. T.ex. enskilda samtal eller samtalsgrupper, anhöriggrupper, promenadgrupper, information och utbildning, tekniska hjälpmedel, avlösning o.s.v.
Formell vård – vård i organiserad form utförd av offentliga vårdgivare, t.ex. hemtjänst och hemsjukvård.
Funktionshinder – förklaras som en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen.
Funktionsnedsättning – förklaras som nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga hos en person.
Funktionsrätt – Förklaras med individens rättigheter i olika samhällssituationer, det vill säga om rätten att fungera i olika situationer oavsett funktionsnedsättning.
Läs mer om Funktionsrätt här >>
Huvudmän – Kommun, region och stat som i sin tur har huvudansvar för olika verksamheter.
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) – lagen som reglerar bl.a. vård, behandling, rehabilitering och habilitering för personer i behov av dessa insatser.
Informell vård – obetald vård utförd av en anhörig.
Indirekt anhörigstöd – det stöd som är riktat till närstående från vården och omsorgen (från kommun och region) och som indirekt blir ett stöd för anhöriga. T.ex. hemtjänst, korttidsboende, dagverksamheter, växelvård, tekniska hjälpmedel, hygienhjälpmedel, bostadsanpassningar o.s.v.
Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) – lagen avser stöd och service till personer under 65 år med funktionshinder och äldre personer med fysiskt eller psykiskt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande.
LSS-handläggare – se Biståndshandläggare.
Närstående – person som tar emot stöd, hjälp och/eller vård från en anhörig.
Närståendevårdare – se Anhörigvårdare.
Omsorgsgivare – person som ger omsorg/vård.
Socialtjänstlagen (SoL) – lagen som ger alla personer som vistas i Sverige rätt till en social och ekonomisk trygghet. Stödinsatser enligt lagen är bl.a. hemtjänst, boendestöd och korttidsboende.
Äldrelots – se Äldreombudsman.
Äldreombudsman – person inom kommunen som har till uppgift att vara kontaktperson för äldre gentemot personal, politiker och tjänstemän.