Ring Anhöriglinjen: 0200-239 500

Linjen är öppen
Måndag - tisdag, torsdag - fredag 10.00 - 15.00
Onsdag och söndag 18.00 - 21.00

Rättigheter och skyldigheter

Vad har jag för rättigheter som anhörig? Vad kan jag förvänta mig för stöd och hjälp utifrån mina behov? Och vad förväntas egentligen av mig?

Det är naturligt att frågorna emellanåt känns många och svåra. När allt fungerar som det ska, finns kanske frågorna inte ens där. När samhällets skyddsnät med kvalitet och följsamhet finns i vården och omsorgen om den närstående fungerar vardagen, även om omständigheterna har blivit annorlunda. När det känns tryggt blir livet mer hanterbart.


Rättighet enligt Socialtjänstlagen
Kommunernas socialnämnd och socialförvaltning ansvarar för stödet till anhöriga. Den 1 juli 2009 skedde en  lagändring i Socialtjänstlagen (SoL), 5 kap. 10 §.  Ändringen tydliggjorde kommunerna skyldighet att erbjuda stöd till personer som ger vård eller stöd till närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Eftersom det inte specificeras i vilken grad, eller vilken sorts anhörigstöd kommunerna ska erbjuda, tillämpas lagen i mycket varierande grad. Det här har medfört en flexibilitet i synen på anhörigstöd, som kan vara till både hinder och möjlighet i arbetet.


Anhörigvård som frivillighet
Som anhörig har man enligt lagtexten inga skyldigheter att ge vård eller stöd till närstående oavsett relation. Anhörigvård ska alltid grundas på frivillighet. I verkligheten kan detta av naturliga skäl upplevas provocerande för anhöriga. Det är inget frivilligt val när situationer i nära relationer ändras och en eller fler parter drabbas av ohälsa och/eller funktionsnedsättning. Offentligheten, det vill säga kommunernas och regionernas skyldighet och ansvar att tillgodose behov av vård och stöd, är grundläggande.  Men vad händer när den offentliga vården inte fungerar som den ska? När den inte räcker till? När kvalitetsbrister upplevs som skapar otrygghet för både närstående och anhöriga? När det frivilliga valet i praktiken förskjuts och belastningen på anhöriga ökar?


Individuellt, flexibelt och kvalitativt
Anhörigstöd ska vara individanpassat, flexibelt och av god kvalitet. Individanpassat innebär till exempel att den anhörigas unika behov identifieras och att stödet utformas efter det behovet. Eftersom behov förändras över tid handlar flexibilitet om att stödet kontinuerligt ska följas upp. Stödet måste också vara av god kvalitet och därmed till nytta och trygghet för anhöriga. Här vidrör vi också det faktum att god kvalitet från den offentliga vården om den närstående i sig är ett gott anhörigstöd.


Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) 2c §, uttrycker inte på samma sätt som Socialtjänstlagen skyldighet att erbjuda anhörigstöd. Däremot finns en lagmässig skyldighet att identifiera och arbeta förebyggande och hälsofrämjande med personer och grupper som riskerar att drabbas av ohälsa. Att anhöriga tillhör riskgrupperna är erkänt och uppmärksammas allt mer idag. Läs mer här om anhörigas utsatthet i denna rapport från Socialstyrelsen.
Socialtjänstlagen, Riksdagen.se >>
Hälso-och sjukvårdslagen, Riksdagen.se >>


Rättigheter och stöd – Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)
På webbsidan finns under området ”flerfunktionsnedsättning” mer information om anhörigas och närståendes möjligheter att få stöd och hjälp från staten, regionen och kommunen.
Läs mer, Nationellt kompetenscentrum anhöriga.se  >>
Webbinarium och Anhörigfolder, Nka >>


Nationell strategi för anhöriga till äldre
Hösten 2019 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag till en nationell strategi för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer. I uppdraget ingick att ta fram en analys av vad anhörigperspektivet innebär för den anhöriga, den äldre och personalen, samt en kartläggning och analys av i vilken utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av det befintliga regelverket. Bakgrunden till regeringsuppdraget var den rapport som Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)  publicerade med förslag till innehåll i en nationell anhörigstrategi.

Tisdagen den 1 december 2020 publicerade Socialstyrelsen sin rapport ”Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer – Underlag till en nationell strategi 201130”.
Här kan du ta del av innehållet: Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer – Underlag till en nationell strategi, Socialstyrelsen >>

Läs mer på Anhörigas Riksförbunds hemsida om innehållet i rapporten:  
Underlag till Nationell strategi, Anhörigas Riksförbund >>

I oktober 2023 presenterade Socialstyrelsen ”Uppföljning av anhörigperspektivet och stöd till anhöriga”.

Beslut om Nationell strategi för anhöriga
I april 2022 informerade regeringen om att man antagit den Nationella anhörigstrategin för anhöriga i syfte att göra stödet till anhöriga mer likvärdigt över landet. Läs mer i länken nedan:
Nationella anhörigstrategin, Nationellt kompetenscentrum anhöriga >>

Integrera anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Ett kunskapsstöd framtaget av under arbete med den nationella strategin för anhöriga. Grundläggande principer och förutsättningar för att integrera anhörigperspektivet lyfts fram.
Här kan du ta del av kunskapsstödet >>

Stöd för handläggare att uppmärksamma och involvera anhöriga
Ett av Socialstyrelsen framtaget kunskapsstöd till kommunernas handläggare för ett mer individanpassat och likvärdigt stöd till anhöriga.
Här kan du ta del av materialet >>

Personcentrerad vård
Det är viktigt att känna till att det i vården pågår en riktning mot personcentrerad vård. En del i detta är att benämningen patient byts ut mot person. Man menar att ”patienten” ska ses som en hel person med unika behov, erfarenheter och resurser.  Den personcentrerade vården innebär därmed en övergång från att se patienten som en passiv mottagare av medicinska åtgärder till en person som aktivt deltar i planering och genomförande av den egna vården.  Ofta sker detta i samverkan också med anhöriga. Vården innebär därför  ett partnerskap mellan patienter/anhörigvårdare och professionella vårdare. Patientens berättelse om och upplevelse av sin sjukdom utgör sedan basen i en gemensam vårdplanering.
Läs mer om personcentrerad vård, Vårdhandboken.se >>
Webbinarium Personcentrerad vård i praktiken, Youtube.com >>


Samordnad individuell plan, SIP
Som anhörig ansvarar man ofta för vård- och myndighetskontakter gällande sin närstående. Man ska organisera och styra upp insatser från olika håll. Samtidigt som man själv är en viktig part i omsorgen och vården, finns ofta känslan hos anhöriga av att stå utanför, att inte räknas med.  Men har den närstående behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och dessa insatser bör samordnas, så har man rätt till en så kallad Samordnad individuell plan, SIP. Detta är lagstadgat sedan 2010. Den stora betydelsen med en SIP för den närstående är att minska risken att för att ”falla mellan stolarna” och att ”bollas” mellan olika verksamheter och huvudmän.

På Vårdguiden 1177 finns mer information samordnad individuell plan, läs här >>.
På Nationellt kompetenscentrums webbsida finns också information samt två korta filmklipp om vad SIP är och hur den upplevs av en anhörig. Ta del av detta här >> 
Här kan du läsa mer om SIP hos Sveriges Kommuner och Regioner>>


Fast vårdkontakt
En fast vårdkontakt  är en person utsedd att hjälpa patienten i kontakterna med vården och att samordna insatser. Detta innebär för patienten ett stöd, trygghet och kontinuitet. Patientens önskemål om vem som ska bli den fasta vårdkontakten ska i största möjligaste mån vara styrande. Också för de anhöriga kan den fasta vårdkontakten ha stor betydelse, inte minst när det gäller samordningen av planerade insatser (som annars lätt faller på den anhöriges axlar). Den fasta vårdkontakten ska utses av en verksamhetschef när patienten begär eller behöver det.

Läs mer om fast vårdkontakt, Vårdguiden 1177.se >>
Fast vårdkontakt och samordnad individuell plan, Socialstyrelsen.se >>


God och nära vård
En överenskommelse mellan SKR (Sveriges kommuner och regioner) och staten har träffats under året 2021. Målet med överenskommelsen är för patienten en god, nära och samordnad vård med hälsostärkande effekt.
Fokus på den nära vården ligger på primärvården, men i själva omställningsarbetet läggs stor vikt vid att finna nya metoder för samordning vårdgivare emellan (kommun och region). Målet är också  ökad tillgänglighet, kontinuitet och delaktighet för patienter och närstående (dvs anhöriga) samt hälsofrämjande och förebyggande arbete.
Man talar också om att upprätta ett Patientkontrakt, det vill säga en överenskommelse mellan vården och patienten. Patientkontraktet ska säkerställa att  patienter och närstående (anhöriga) blir delaktiga i planeringen av vårdinsatserna.

Läs mer på SKR:s webbsida om God och nära vård >>
Läs mer om patientkontraktet, Sveriges kommuner och regioner.se >>
Läs Anhörigas Riksförbunds remissvar om God och nära vård >>


EXTERNA LÄNKAR:

Socialtjänstlag (2001:453) (Sveriges Riksdag) >>

Anhöriglinjen

Behöver du råd och stöd i din roll som anhörig? Har du frågor om dina rättigheter? Anhöriglinjen finns till för dig.

   Vill du veta mer?

Anhöriglinjen
Bli volontär

Bli volontär

Vill du vara en frivillig medmänniska i samtal med anhöriga? Vi välkomnar alltid nya volontärer till vår Anhöriglinje.

   Här hittar du mer info

Anhörigas Riksförbund

Anhörigas Riksförbund

Vår anhörigorganisation är unik för att den vänder sig till alla anhöriga oavsett situation och behov hos den närstående.

   Läs mer om riksförbundet

Organisationer

Organisationer

Information, råd och stöd på mejl, chatt och telefon
Här har vi samlat ett flertal av de organisationer och föreningar som arbetar för olika grupper i samhället.

   Läs mer