Varje kommun i Sverige ansvarar för en stor del av samhällsservicen där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna finns äldreomsorg, handikapp/funktionshinderomsorg och individ- och familjeomsorg.
Kommunen och politiken
Kommunerna styrs av politiker som valts in i kommunfullmäktige av oss som medborgare. Utöver kommunfullmäktige finns kommunstyrelsen som leder och samordnar allt arbete inom kommunen och ansvarar för ekonomin. Dessutom finns det nämnder som ansvarar för att det dagliga arbetet utförs via kontor och förvaltningar inom olika ansvarsområden.
Så styrs kommunen, SKR.se >>
Kommunen och förvaltningarna
När man som enskild person behöver någon form av hjälp vänder man sig till det kontor eller förvaltning som ansvarar för aktuellt område. Förvaltningarna kan ha olika namn, men om man ringer till sin kommuns växel kan de berätta vem man ska vända sig till med ett specifikt ärende. Den informationen finns ofta även på kommunens hemsida.
Lista på kommuner, SKR.se >>
Kommunens socialnämnd
Kommunernas socialnämnd har ett övergripande ansvar för äldreomsorg, handikappomsorg (numer ofta benämnd i ett flertal kommuner som Funktionshinderomsorg) samt individ- och familjeomsorg. Alltså är det socialnämnden som ansvarar för stödet till anhöriga som regleras av Socialtjänstlagen (SoL). Kommunerna har en skyldighet att erbjuda stöd till personer som ger vård eller stöd till närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Socialkontoret/förvaltningen har i sin tur uppgiften att se till att stödinsatser blir utförda.
Anhörigkonsulenter
Det praktiska arbetet med stöd till anhöriga vid socialkontoret/förvaltningen planeras och ordnas ofta med hjälp av kommunanställda anhörigkonsulenter. Tjänsten kan också heta närståendekonsulent, anhörigsamordnare, anhörigombudsman, anhörigstödjare eller liknande.
Anhörigkonsulentens uppdrag ser olika ut, men tanken är att det ska leda till anhörigvänliga rutiner inom kommunens alla verksamheter. Yrkesrollen är relativt ny och under utveckling. Variationerna är fortfarande stora när det gäller anhörigkonsulentens mandat och möjligheter att påverka och utveckla anhörigstödet i den egna kommun. Positivt är att det i flera kommuner idag finns fler än en anhörigkonsulent anställd. På så sätt kan allt fler anhöriga nås av stöd och kunskapen om betydelsen av ett anhörigperspektiv i samtliga verksamheter kan utvecklas och förstärkas i kommunen.
Nedan finner du en film med några anhörigkonsulenters beskrivning av kommunens stöd till anhöriga:
Nationellt kompetenscentrum anhöriga >>
Här finner du kontaktuppgifter till kommunernas anhörigstöd >>
Biståndshandläggare
Det är kommunens biståndshandläggare som tar emot ansökan och utreder en persons behov av hjälp och stöd från kommunen. Det kan till exempel handla om hemtjänst, personlig assistans eller särskilt boende. Handläggarens uppgift är att försöka göra det möjligt för sjuka, äldre och personer med funktionsnedsättning att leva ett så bra liv som möjligt.
Det är biståndshandläggaren som prövar om en enskild kommuninnevånare är berättigad till bistånd, upprättar vårdplaneringar samt följer upp hur stödet fungerar tillsammans med patient, anhöriga och vårdpersonal.
Nationell anhörigstrategi – Stöd för handläggare att uppmärksamma och involvera anhöriga
En stödplan för handläggare inom kommunerna har tagits fram av Socialstyrelsen under arbetet med den Nationella anhörigstrategin. Stödplanen syftar till ett mer likvärdigt och individanpassat stöd till anhöriga.
Här kan du ta del av planen >>
Läs mer om nationell anhörigstrategi här i handboken >>
Äldreomsorg och Funktionshinderomsorg/Handikappomsorg
För vissa anhöriga kanske det bästa anhörigstödet är en fungerande vård för de närstående och för vissa kanske det är en eller ett par timmars avlösning. Alternativen varierar och oavsett vilket stöd som passar en bäst ska kommunen se till att det finns tillräckliga resurser till den hjälp man har rätt till enligt Socialtjänstlagen (SoL).
Beviljade insatser inom Äldreomsorg och Handikapp- eller Funktionshinderomsorg ges vanligtvis med stöd av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL).
Med funktionshinderomsorg menas hjälp till personer med olika funktionsnedsättningar. De kan handla om fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar och intellektuella funktionsnedsättningar, såsom utvecklingsstörning.
Äldreomsorg och Funktionshinderomsorg kan finnas i kommunen i flera former och i privat eller offentlig regi. Oavsett form är det alltid kommunen som har det yttersta ansvaret.
Äldreombudsman
I vissa kommuner finns det äldreombudsmän som har till uppgift att vara kontaktperson för äldre och anhöriga mot personal, politiker och tjänstemän. Äldreombudsmän kan hjälpa till med information och vägledning samt ta emot synpunkter och önskemål som kan förmedlas till berörd verksamhet. Socialtjänstlagen säger att äldre personer ska få leva ett värdigt liv i välbefinnande och att äldre ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd, hjälp och service ska ges.
Anhörigstöd
Det kan till exempel erbjudas samtalsgrupper, avlösning och anhörigträffar i olika former. Utbudet varierar kommuner och stadsdelar emellan, men om man kontaktar sin kommun får man mer information.
Läs mer om anhörigstöd på Nationellt kompetenscentrum anhöriga >>
Avlösning
Servicen innebär att en avlösare, vanligtvis från hemtjänsten, tillfälligt övertar omvårdnaden så att anhöriga ska få möjlighet att koppla av eller uträtta ärenden. Det förekommer också hjälpinsatser på natten för att den anhörige ska få vila.
Avlösning kan också ske genom boende, så kallade korttidsplatser och växelvård samt i dagverksamheter/dagvård.
Läs mer om olika avlösning i hemmet på Nationellt kompetenscentrum anhöriga>>
Boende med särskild service
Olika typer av sådana boenden är exempelvis service- och gruppbostäder, elevhem, familjehem och satellitlägenheter. Satellitlägenhet förklaras som en fristående lägenhet i ett vanligt bostadsområde. Det kan finnas flera satellitlägenheter inom samma bostadsområde. Det som förenar lägenheterna är att det finns en gemensam samlingslägenhet med tillgänglig personal.
Läs mer om boende med särskild service för personer med funktionsnedsättning >>
Läs mer om boende med särskild service för vuxna (LSS)>>
Om boende med särskild service vid funktionsnedsättning, SKR >>
Bostadsanpassning (BAB)
Ibland behöver bostaden anpassas så att du och/eller din närstående kan bo kvar. Att ta bort trösklar och installera dörröppnare är exempel på anpassningar i bostaden.
Läs mer om Bostadsanpassning, Boverket.se >>
Dagverksamhet
Dagverksamhet för den närstående kan också vara ett stöd för anhöriga eller helt enkelt en förutsättning för att någon ska kunna bo kvar hemma. En del dagverksamheter vänder sig till personer med en specifik diagnos, t ex dagverksamheter för personer med demenssjukdom, medan vissa är tillgängliga för alla.
Läs mer om avlösning via dagverksamhet på Nationellt kompetenscentrum anhöriga>>
Färdtjänst
Färdtjänst är ett alternativ till kollektiva färdmedel. Regionerna är ansvariga för färdtjänsten, men man ansöker om det hos kommunen.
Läs mer om färdtjänst på 1177>>
God man
Behovet av god man uppstår ofta när en person inte klarar att själv sköta sin ekonomi. Den gode mannen kan hjälpa sin uppdragsgivare att betala räkningar och att ta hand om det hen äger.
Läs mer om uppdraget god man (Sveriges Domstolar) >>
Om God man och förvaltare, Riksförbundet frivilliga samhällsarbetare >>
Webbinarium om God man och förvaltare, Nationellt kompetenscentrum anhöriga >>
Hemtjänst
Hemtjänst består av service och omvårdnadsinsatser som beror på vilket behov den närstående har. Till exempel kan det vara hjälp med inköp, ärenden, städning, tvätt, matlagning och personlig omvårdnad. Insatserna sker efter bedömning av biståndshandläggaren.
Läs mer om hemtjänst , IVO.se >>
Din rätt till vård och omsorg, Socialstyrelsen >>
Hemtjänsten viktig för yrkesarbetande anhöriga, Nationellt kompetenscentrum anhöriga >>
Kontaktperson
En kontaktperson fungerar som stöd och vän för ett barn, en ungdom eller en vuxen som behöver hjälp att få kontakt med andra människor, komma ut i samhället eller bara ha någon att prata med. Ansökan görs till biståndshandläggaren.
Läs mer om kontaktperson, Socialstyrelsen.se >>
Korttidsboende
Korttidsboende är ett tillfälligt boende där den äldre, sjuka och/eller funktionshindrade kan vara en kortare period. Korttidsboendet ger möjligheter till avlastning för anhöriga och kan upprepas i form av så kallad växelvård. För den hjälpbehövande kan boendet ge möjligheter till rehabilitering och det kan också beviljas i väntan på att få flytta hem eller till annat och anpassat boende.
Läs mer om korttidsboende, IVO.se >>
Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
En person med funktionshinder som bor hemma hos föräldrar, vårdnadshavare eller i familjehem har möjlighet till korttidsavlösning. Det finns exempelvis korttidshem i form av gruppboende och stödfamiljer samt lägervistelse.
Läs mer om korttidsvistelse, IVO.se >>
Ledsagarservice
Ledsagarservice enligt LSS är till för person med funktionsnedsättning som behöver hjälp att exempelvis komma ut bland andra människor och kunna delta i kulturliv och fritidsaktiviteter.
Ledsagning som beviljas med stöd av socialtjänstlagen (SoL) räknas som en form av hemtjänstinsatser.
Läs mer om ledsagarservice, IVO.se >>
Personlig assistans
Den som har ett omfattande hjälpbehov kan beviljas personlig assistans som kan hjälpa till hela dygnet om det behövs. Som förälder eller anhörig kan man anställas som assistent om man har ett barn som bor hemma. Det är kommunen och Försäkringskassan som beslutar om personlig assistans.
Läs mer om personlig assistans på 1177>>
Läs mer om assistansersättning, Försäkringskassan.se >>
Rehabilitering och Habilitering
Regionerna och kommunerna delar ansvaret för hälso- och sjukvård, habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. När det gäller habilitering och rehabilitering kan det innebära kontakter med olika befattningar som t ex arbetsterapeut, logoped, sjukgymnast, kurator och psykolog.
Habilitering/rehabilitering för den behövande är viktiga åtgärder också sett ur ett anhörigperspektiv.
Läs mer om rehabilitering, 1177.se >>
Rådgivning
Exempelvis sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, dietister, kuratorer, psykologer eller förskolekonsulenter kan erbjuda rådgivning.
Läs mer om telefonrådgivning, Vårdhandboken.se >>
Skola
De flesta barn med funktionshinder går i vanlig skola de första åren och byter sedan till särskola eller annan specialskola efter barnets behov. Det är kommunens uppgift som huvudman för kommunala skolor att erbjuda en skolform som passar barnet.
Läs mer om skolor, Skolverket.se >>
Läs mer om extra anpassningar, Skolverket.se >>
Läs mer om skola, Myndigheten för delaktighet.se >>
Stödfamilj – Kontaktfamilj
En stödfamilj är en vanlig familj som kan ta emot ett extra barn regelbundet. Det kan också handla om någon släkting eller god vän som kan vara med och stötta.
Läs mer om stödfamilj, Socialstyrelsen.se >>
Särskilt boende
Särskilt boende är ett gemensamt namn på en boendeform anpassad för äldre med stort omsorgsbehov. Beviljas efter biståndsbedömning när det finns ett stort behov av omvårdnad och tillsyn och det inte längre räcker med hemtjänst i hemmet.
Läs mer om särskilt boende, IVO.se >>
Läs mer om anhörigstöd i särskilt boende här i Anhörighandboken >>
Trygghetslarm
Med ett trygghetslarm kan man snabbt komma i kontakt med personal och få hjälp dygnet runt, vilket kan vara ett viktigt hjälpmedel för att det ska kännas tryggt hemma. Ansökan sker till kommunens biståndshandläggare.
Läs mer om trygghetslarm, Socialstyrelsen.se >>
Individ- och familjeomsorg
För vissa anhöriga kanske det bästa anhörigstödet är en fungerande vård för de närstående och för vissa kanske det är en eller ett par timmars avlösning. Alternativen varierar och oavsett vilket stöd som passar en bäst ska kommunen se till att det finns tillräckliga resurser till den hjälp man har rätt till enligt Socialtjänstlagen.
Beviljade insatser inom individ- och familjeomsorgen ges vanligtvis med stöd av Socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av vuxna missbrukare (LVM).
Individ- och familjeomsorgen ska erbjuda stöd till individer och familjer med sociala och ekonomiska problem. Framför allt ska det tas hänsyn till barnens bästa. Omsorgen samverkar i många kommuner med polis, förskola, skola, BVC, MVC samt med barn- och utbildningsförvaltningarna.
Individ- och familjeomsorg omfattar bland annat:
- Ekonomiskt bistånd som till exempelvis läkemedel, tandvård, glasögon eller hemutrustning för den som har tillfälliga ekonomiska problem.
- Stöd vid hemlöshet för att den som är hemlös ska komma ur sin situation.
- Familjerätt som omfattar exempelvis fastställande av faderskap och vårdnadsfrågor.
- Missbruks- och beroendevård för personer som behöver vård och hjälp att lämna missbruket.
- Sociala barn- och ungdomsvården som finns för att barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden.
- Stöd och hjälp till brottsoffer och deras anhöriga.
Läs mer om Individ-och familjeomsorg, Socialstyrelsen.se >>
