Hur beskriver vi något som kan göra så ont, som rusar runt i kroppen och samtidigt förlamar den? Som får oss att vilja vara ensamma och ändå behöva någon omkring oss? Som påminner oss om att vi behöver äta när ingen hunger finns? När allt omkring oss pågår, men inget är som vanligt!
Sorgen kan beskrivas på så många olika sätt. Kanske för att den är så individuell och för att det handlar om så många olika reaktioner som väcks inom oss. Den är beroende av vår relation till den som har avlidit. Kanske också närheten, beredskapen för det som skulle kunna hända, våra rädslor… Vi vet att sorgen innefattar en mängd motstridiga tankar och känslor och att den växlar fram och tillbaka. Vi ömsom står och faller. Men alla olika reaktioner till trots finns gemensamma drag när det gäller de reaktioner och känsloyttringar som sorgen utsätter oss för.
Vanliga sorgereaktioner är:
- En känsla av bedövning
- Humörsvängningar
- Koncentrationssvårigheter
- Oregelbunden sömn
- Förändrade matvanor
- Energiförlust
Vi måste ge sorgen tid! Allt ska bearbetas. Vi ska vara snälla mot oss själva när vi sörjer. Och förstående och uthålliga mot de sörjande vi möter. Förstå att inget är som vanligt.
Kriser och krisreaktioner
En kris kan förklaras som en reaktion på en svår situation. Vi har förlorat någon eller varit med om en allvarlig händelse där våra vanliga sätt att hantera svårigheter inte räcker till. Det finns inga rätt eller fel i de reaktioner som uppstår. Vi är alla olika och har med oss erfarenheter och upplevelser som präglar oss.
Om kriser på Vårdguiden 1177 >>
Krisreaktionens fyra faser
POSOM, en organisation som arbetar med krishantering i samhället beskriver på sin hemsida nedanstående fyra faser av krisreaktionen. Nedan följer i korthet information om de olika faserna. Genom att klicka på länken efter beskrivningen kan du ta del av informationen på hemsidan i sin helhet.
Chockfasen; Kan vara någon minut upp till tre dygn. Vanliga reaktioner är handlingsförlamning, minnesförändringar, avstängdhet. Stort behov av grundläggande trygghet och personen bör inte lämnas ensam.
Reaktionsfasen; Reaktionerna präglas av längtan, protest och förnekelse, smärta och depressivitet.
Bearbetningsfasen; En process som kan ta tid. Den präglas av insikt i vad som har hänt och bearbetning pågår. Sorgen kommer och går under den här perioden.
Nyorienteringsfasen; Under den här fasen blir det tydligare att det som har hänt inte längre på samma sätt behöver påverka engagemang i andra personer och aktiviteter.
Krisreaktionens fyra faser>>
Att möta personer i sorg
Man brukar här tala om de fyra H:na som viktiga att komma ihåg i möten med människor i sorg eller kris:
Häll i – se till att den som sörjer får i sig dryck och näring
Håll ut – Stanna kvar, ha tålamod även i påfrestande stunder
Håll om – visa med beröring och närhet att den sörjande inte är ensam
Håll tyst – prata inte så mycket själv, be den som sörjer att berätta, lyssna
Ibland kan det vara värdefullt att våga prata med människor man har omkring sig om det man känner och upplever. Det finns också professionell hjälp att få om sorgen känns övermäktig och svår.
Sorgen i samband med självmord
Samtalsserie om livet – Livet som det kan vara.
En digital samtalsserie med Funktionsrätt Västra Götaland i samverkan med studieförbundet Vuxenskolan och ABF i Västra Götaland.
Ta del av Samtal 3 ”Att våga fråga och vara medmänniska” med Camilla Rosenkvist från Suicide Zero >>
Självmord: Ett reportage om att gå vidare som förälder >>
Sorg hos barn och unga
Precis som vuxna så reagerar barn olika vid sorg. På Vårdguiden 1177 finns bra information om barn och sorg och vad som är viktigt för oss vuxna att känna till, läs här.
Andra webbsidor med information om att möta barn i sorg:
Hur familj och närstående kan hjälpa barn i sorg, Randiga huset.se >>
Prata med barn om cancer, Cancerfonden.se >>
Efterlevandegrupper
Som stöd för personer i sorg erbjuds i många orter efterlevandegrupper där man får träffa andra i liknande situation. Grupperna anordnas och erbjuds ofta inom ramen för kyrkan eller församlingen, via anhörigstödet i kommunen, genom ideella organisationer för efterlevande och även inom sjukvårdens palliativa verksamheter. För många anhöriga som blivit ensamma blir efterlevandegruppen en meningsfull och trygg plats tillsammans med de andra deltagarna.
EXTERNA LÄNKAR:
Sorg – så hanterar du den, Röda Korset.se >>
Cancerfondens podd – GLÖD; Hon stöttar de närstående vid livets slut >>
