Hon tittade mig stint i ögonen när hon sa: Vet du – den dagen då han flyttade in till det nya boendet för gott, det var den värsta dagen av alla. Det var som att ge upp och att ta ifrån honom hans eget hem och hans trygghet. Det slet liksom sönder mig.
Jag mötte hennes blick och lät hennes ord sjunka in. Och jag tänkte: Om jag kunde få dig att tänka att där ett tar slut, påbörjas något annat. Något nytt, också i det som är er relation. Och det behöver inte bli sämre. Ni gör det bara på ett annat sätt. Ge det tid, det kommer så sakta att kännas bättre.
Som äldre och anhörig har man kanske under lång tid kämpat för att maken eller makan ska kunna bo kvar i hemmet. Utmaningarna kan ha varit stora och påfrestningarna tunga. Så en dag är orken och förutsättningarna inte desamma. Hjälpbehovet har vuxit och situationen har förändrats. Anpassningen för en ny livssituation är på olika sätt utmanande både för den anhörige och den närstående.
Flytten – tankar kring särskilt boende, Film Bräcke Diakoni >>
Många anhöriga upplever den närståendes flytt till äldre- eller gruppboendet som en av de svåraste stegen. Många upplever sorg, skuld och skam. Efter en tid kommer också känslor av lättnad och glädje. Ofta finns det en osäkerhet om vilken omfattning man får eller förväntas vara delaktig i den närståendes liv och omsorg på boendet.
Särskilt boende är ett gemensamt namn för flera olika boendeformer som anpassats för äldre och personer med stort behov av omsorg. Boendeformerna kan se olika ut i kommunerna. Personer som beviljas en plats hyr en lägenhet på boendet och använder sina egna möbler. Det finns personal dygnet runt och kommunen ansvarar för de boendes hälsa upp till sjuksköterskenivå. Ansökan om särskilt boende görs till en biståndshandläggare inom kommunen. Eventuellt avslag kan överklagas till länsrätten.
Kontaktperson
Den närstående som flyttar in på ett särskilt boende får ofta en speciell kontaktperson. Det innebär att en i personalen har ett utökat omvårdnadsansvar för den närstående och är ofta den som känner personen bäst bland personalen. Kontaktpersonen blir ett stöd och en röst utåt för den närstående och har ett utökat ansvar för omvårdnadens genomförande, uppföljning och utvärdering. Detta är en vanlig arbetsmetod på både särskilda boenden och inom hemtjänst.
Det är viktigt att kontaktpersonen har en bra relation med närstående och anhöriga. För anhöriga blir detta i sig ofta ett gott anhörigstöd.
Är du som anhörig osäker på om boendet arbetar med egen kontaktperson för din närstående och vem denne person är. Allt för att i ett tidigt skede bygga på en god och trygg relation och informationsutbyten er emellan.
Fast omsorgskontakt i hemtjänsten >>
Ankomstsamtal
Förhoppningsvis har du som anhörig och din närstående i samband med inflyttning erbjudits ett så kallat ankomstsamtal.
Under det samtalet har ni möjlighet att lämna information om den närståendes vanor och behov, sådant som är värdefullt för personalen på boendet att känna till för att kunna ge en fortsatt god vård och omsorg.
Det är också viktigt att få ställa frågor som rör den nya situationen och att man klargör förväntningar från samtliga parter. Detta underlättar och skapar goda förutsättningar för kontakten mellan personal, anhöriga och närstående.
Levnadsberättelser
Det underlättar ofta mycket för personal på ett särskilt boende om de har så mycket information som möjligt om den de ska ta hand om. Personalen lär känna personen genom att ta del av levnadsberättelsen och kan på så sätt ge bättre individuellt anpassad vård och omsorg.
Det kan kännas konstigt att dela med sig av en levnadsberättelse till någon man inte känner, men den är en viktig del i omsorgen av den närstående. Personalen har alltid tystnadsplikt. Kanske kan anhöriga och närstående tillsammans börja med att skriva ner några stora händelser och sedan fylla i efter hand.
Boenderåd/Anhörigråd
På många särskilda boenden finns så kallade boenderåd eller anhörigråd. Det anordnas regelbundna träffar med syftet att öka de boendes inflytande och göra det möjligt för anhöriga att vara med och påverka.
Det här bidrar till ett ökat engagemang och en större delaktighet i aktiviteter och annat som sker på boendet. I många råd ingår också politiker från socialnämnden eller omsorgsnämnden.
Anhörigträffar
Ibland ordnas anhörigträffar på särskilda boenden. Det kan vara en avdelning eller enhet på boendet som bjuder in anhöriga till en stund av gemenskap och information. Anhörigträffar brukar uppskattas både av anhöriga och personal – inte minst för att de blir trevliga mötesplatser.
På anhörigträffarna kan personalen, efter önskemål, bjuda in arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska, apotek, bank med flera. Det är ett bra tillfälle att få information och ställa frågor.
För anhöriga är det ofta särskilt uppskattat att träffa andra anhöriga och utbyta tankar och erfarenheter.
Anhöriga och särskilt boende – Nationellt kompetenscentrum anhöriga/Nka
I länken nedan kan du ta del av intressanta och viktiga frågor som handlar om anhöriga, deras närstående och särskilt boende (SÄBO).
Läs mer här >>
ANHÖRIGAS RIKSFÖRBUND TIPSAR:
Personer över 65 år och som tar ut hela sin pension har rätt till ekonomiskt bidrag i form av bostadstillägg – oavsett typ av boende. Det går att ansöka om bostadstillägg för tre månader tillbaka i tiden.
