Anhörig till frihetsberövad

Anhörig till frihetsberövad

Att en närstående häktas eller hamnar i fängelse kommer som en chock för de allra flesta. För anhöriga som inte kommit i kontakt med kriminalvården tidigare finns många frågor. Ofta finns också känslor av skuld och skam och att man borde märkt något innan. Forskning har visat att en fängelsedom drabbar omgivningen på liknande sätt som den dömde själv.

Anhöriga kan hålla kontakten med närstående i häkte eller fängelse via brev, telefon eller besök. En häktad person får inte ha kontakt med andra personer under häktestiden om åklagaren misstänker att bevis kan förstöras eller att utredningen förhindras. Brev kommer att granskas och telefonsamtal behöver tillstånd.

På grund av sekretess får inte Kriminalvården berätta var en häktad eller fängslad person finns. Om du vill komma i kontakt med din närstående kan du då skicka brev. Detta gör du genom att lägga ditt brev med personens namn och personnummer på i ett kuvert som du adresserar till Kriminalvården, så vidarebefordrar de brevet till rätt person.

Här kan du hitta adressen och samtidigt läsa mer om brev och telefonsamtal (Kriminalvården) >>

Här kan du läsa mer om besök och vilka bestämmelser som gäller (Kriminalvården) >>

Här finns mer information om restriktioner för häktade (Kriminalvården) >>

För anhöriga som vill träffa andra i samma situation, eller behöver någon att prata med, finns mycket stöd att hämta hos olika organisationer.

Bufff – En nationell barnrättsorganisation för Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse erbjuder stöd via telefon och chatt >>

Solrosen (Räddningsmissionen Göteborg) är en stödverksamhet för barn och vuxna med en frihetsberövad familjemedlem >>

Föreningen anhörig till en gärningsman (FATEG) arbetar för förbättrat anhörigstöd genom bland annat opinionsbildning och information >>

Idag finns också många böcker av och till anhöriga. På sidan Tips från anhöriga hittar du flera böcker i ämnet.

Är du intresserad av att veta mer om ämnet kopplat till forskning kan vi rekommendera rapporterna från Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Klicka här för att läsa mer >>

Vi kan också rekommendera uppsatserna:

”Barn med frihetsberövade föräldrar – hur ser socialtjänstens stöd ut? (Maria Berg & Linda Mitter, 2014, Uppsala universitet).

Läs uppsatsen >>

”I skuggan av fängelsedomen – En rättssociologisk studie av rättens påverkan för anhöriga till frihetsberövade” (Sophie Nyman, 2012, Lunds universitet).

Läs uppsatsen >>

”Om inte vi mammor mår bra mår inte barnen bra heller – En studie om kvinnor som har barn med frihetsberövade män” (Pia Bergström & Hanna Cederström, 2009, Ersta Sköndal Högskola).

Läs uppsatsen >>