Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter

Vad har jag för rättigheter som anhörig? Vad kan jag förvänta mig för stöd och hjälp utifrån mina behov? Och vad förväntas egentligen av mig?

Det är naturligt att frågorna emellanåt känns många och svåra. När allt fungerar som det ska, finns kanske frågorna inte ens där. När samhällets skyddsnät med kvalitet och följsamhet finns i vården och omsorgen om den närstående fungerar vardagen, även om omständigheterna har blivit annorlunda. När det känns tryggt blir livet mer hanterbart.

Rättighet enligt Socialtjänstlagen…
Kommunernas socialnämnd och socialförvaltning ansvarar för stödet till anhöriga. Den 1 juli 2009 skedde en  lagändring i Socialtjänstlagen (SoL), 5 kap. 10 §.  Ändringen tydliggjorde kommunerna skyldighet att erbjuda stöd till personer som ger vård eller stöd till närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Eftersom det inte specificeras i vilken grad, eller vilken sorts anhörigstöd kommunerna ska erbjuda, tillämpas lagen i mycket varierande grad. Det här har medfört en flexibilitet i synen på anhörigstöd, som kan vara till både hinder och möjlighet i arbetet.

Anhörigvård som frivillighet
Som anhörig har man enligt lagtexten inga skyldigheter att ge vård eller stöd till närstående oavsett relation. Anhörigvård ska alltid grundas på frivillighet. I verkligheten kan detta av naturliga skäl upplevas provocerande för anhöriga. Det är inget frivilligt val när situationer i nära relationer ändras och en eller fler parter drabbas av ohälsa och/eller funktionsnedsättning. Offentligheten, det vill säga kommunernas och regionernas skyldighet och ansvar att tillgodose behov av vård och stöd, är grundläggande.  Men vad händer när den offentliga vården inte fungerar som den ska? När den inte räcker till? När kvalitetsbrister upplevs som skapar otrygghet för både närstående och anhöriga? När det frivilliga valet i praktiken förskjuts och belastningen på anhöriga ökar?

Individuellt, flexibelt och kvalitativt
Anhörigstöd ska vara individanpassat, flexibelt och av god kvalitet. Individanpassat innebär till exempel att den anhörigas unika behov identifieras och att stödet utformas efter det behovet. Eftersom behov förändras över tid handlar flexibilitet om att stödet kontinuerligt ska följas upp. Stödet måste också vara av god kvalitet och därmed till nytta och trygghet för anhöriga. Här vidrör vi också det faktum att god kvalitet från den offentliga vården om den närstående i sig är ett gott anhörigstöd.

Hälso- och sjukvårdslagen
Hälso-och sjukvårdslagen (HSL) 2c §, uttrycker inte på samma sätt som Socialtjänstlagen skyldighet att erbjuda anhörigstöd. Däremot finns en lagmässig skyldighet att identifiera och arbeta förebyggande och hälsofrämjande med personer och grupper som riskerar att drabbas av ohälsa. Att anhöriga tillhör riskgrupperna är erkänt och uppmärksammas allt mer idag. Läs mer här om anhörigas utsatthet i rapport från Socialstyrelsen. 

Socialtjänstlagen >>

Hälso-och sjukvårdslagen >>

Rättigheter och stöd – Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)
På webbsidan finns under området ”flerfunktionsnedsättning” mer information om anhörigas och närståendes möjligheter att få stöd och hjälp från staten, regionen och kommunen.
Ta del av innehållet här >>

Underlag till Nationell strategi för anhöriga till äldre
Hösten 2019 fick Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag till en nationell strategi för anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer. I uppdraget ingick att ta fram en analys av vad anhörigperspektivet innebär för den anhöriga, den äldre och personalen, samt en kartläggning och analys av i vilken utsträckning ett anhörigperspektiv finns med i tillämpningen av det befintliga regelverket. Bakgrunden till regeringsuppdraget var den rapport som Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka)  publicerade med förslag till innehåll i en nationell anhörigstrategi.

Tisdagen den 1 december 2020 publicerade Socialstyrelsen sin rapport ”Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer – Underlag till en nationell strategi 201130”.
Här kan du ta del av innehållet: Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer – Underlag till en nationell strategi, Socialstyrelsen >>

Läs mer på Anhörigas Riksförbunds hemsida om innehållet i rapporten:  Underlag till Nationell strategi, Anhörigas Riksförbund >>

Personcentrerad vård
Personcentrerad vård, Funktionsrätt Sverige >>


Samordnad individuell plan, SIP

Som anhörig ansvarar man ofta för vård- och myndighetskontakter gällande sin närstående. Man ska organisera och styra upp insatser från olika håll. Samtidigt som man själv är en viktig part i omsorgen och vården, finns ofta känslan hos anhöriga av att stå utanför, att inte räknas med.  Men har den närstående behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård och dessa insatser bör samordnas, så har man rätt till en så kallad Samordnad individuell plan, SIP. Detta är lagstadgat sedan 2010. Den stora betydelsen med en SIP för den närstående är att minska risken att för att ”falla mellan stolarna” och att ”bollas” mellan olika verksamheter och huvudmän.

På Nationellt kompetenscentrums webbsida finns mer information samt två korta filmklipp om vad SIP är och hur den upplevs av en anhörig. Ta del av detta här >> 

Här kan du läsa mer om SIP hos Sveriges Kommuner och Regioner>>

SIP ur en anhörigs perspektiv, Uppdrag Psykisk hälsa >>

God och nära vård

En överenskommelse mellan SKR (Sveriges kommuner och regioner) och staten har träffats under året 2021. Målet med överenskommelsen är för patienten en god, nära och samordnad vård med hälsostärkande effekt.
Fokus på den nära vården ligger på primärvården, men i själva omställningsarbetet läggs stor vikt vid att finna nya metoder för samordning vårdgivare emellan (kommun och region). Målet är också  ökad tillgänglighet, kontinuitet och delaktighet för patienter och närstående (dvs anhöriga) samt hälsofrämjande och förebyggande arbete.
Läs mer på SKR:s webbsida om God och nära vård >>

Läs Anhörigas Riksförbunds remissvar om God och nära vård >>

Externa länkar:

Socialtjänstlag (2001:453) (Sveriges Riksdag) >>

Meddelandeblad från Socialstyrelsen kring stöd till anhörig i form av service eller behovsprövad insats >>