Anhörig till frihetsberövad

Anhörig till frihetsberövad

Kriminalvården

Att en närstående häktas eller hamnar i fängelse kommer som en chock för de allra flesta. För anhöriga som inte kommit i kontakt med kriminalvården tidigare finns många frågor. Ofta finns också känslor av skuld och skam och att man borde märkt något innan. Forskning har visat att en fängelsedom drabbar omgivningen på liknande sätt som den dömde själv.

Anhöriga kan hålla kontakten med närstående i häkte eller fängelse via brev, telefon eller besök. En häktad person får inte ha kontakt med andra personer under häktestiden om åklagaren misstänker att bevis kan förstöras eller att utredningen förhindras. Brev kommer att granskas och telefonsamtal behöver tillstånd.

För barn och unga med förälder i fängelse finns sajten Insidan att vända sig till för frågor, ta del av berättelser från andra barn och unga i liknande situation och titta på filmer från personer som jobbar i fängelser eller häkten.

På grund av sekretess får inte Kriminalvården berätta var en häktad eller fängslad person finns. Om du vill komma i kontakt med din närstående kan du då skicka brev. Detta gör du genom att lägga ditt brev med personens namn och personnummer på i ett kuvert som du adresserar till Kriminalvården, så vidarebefordrar de brevet till rätt person.

Här kan du läsa om Kriminalvårdens uppdrag >>

Här kan du hitta adressen och läsa om brev och telefonsamtal (Kriminalvården) >>

Här kan du läsa om sajten Insidan för barn och unga >>

Här kan du läsa om besök och bestämmelser som gäller (Kriminalvården) >>

Här finns mer information om restriktioner för häktade (Kriminalvården) >>

Statens institutionsstyrelse, SiS

SiS är en myndighet som ansvarar för tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem.
Läs mer om SIS här >>

  • Vård av unga på särskilda ungdomshem, enligt LVU (Lagen om vård av unga) ska utgå ifrån de enskilda ungdomarnas behov.
  • Missbruksvård på LVM-hem, syftar till att avbryta ett livshotande missbruk och motivera till frivillig behandling.
  • Sluten ungdomsvård, för ungdomar i åldrarna 15 – 17 år som begått allvarliga brott. I stället för fängelse kan dessa dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse.

Läs mer om SiS verksamheter här>>

Organisationer för anhöriga som vill träffa andra i samma situation, eller behöver någon att prata med:

Bufff – En nationell barnrättsorganisation för Barn och ungdom med förälder/familjemedlem i fängelse erbjuder stöd via telefon och chatt >>

Solrosen (Räddningsmissionen Göteborg) är en stödverksamhet för barn och vuxna med en frihetsberövad familjemedlem >>

Föreningen anhörig till en gärningsman (FATEG) arbetar för förbättrat anhörigstöd genom bland annat opinionsbildning och information >>

Bok- och videotips

Idag finns också många böcker och andra tips av och till anhöriga. På sidan Tips från anhöriga hittar du några förslag inom ämnet.

Rapporter och uppsatser:

Är du intresserad av att veta mer om ämnet kopplat till forskning kan vi rekommendera rapporterna från Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Klicka här för att läsa mer >>

”Barn med frihetsberövade föräldrar – hur ser socialtjänstens stöd ut? (Maria Berg & Linda Mitter, 2014, Uppsala universitet).
Läs uppsatsen >>

”I skuggan av fängelsedomen – En rättssociologisk studie av rättens påverkan för anhöriga till frihetsberövade” (Sophie Nyman, 2012, Lunds universitet).
Läs uppsatsen >>

”Om inte vi mammor mår bra mår inte barnen bra heller – En studie om kvinnor som har barn med frihetsberövade män” (Pia Bergström & Hanna Cederström, 2009, Ersta Sköndal Högskola).
Läs uppsatsen >>