Samlevnad och sexualitet

Om jag blundar kan jag minnas stunder av beröring och njutning. Sådant som har förändrats nu. Men kärleken till varandra kan vi visa på många andra sätt. Det blir inte alltid sämre, det blir bara annorlunda.

Vilken ålder vi än har behöver vi närhet, trygghet och omtanke, någon som bryr sig om, ser och rör vid oss. Närheten till föräldrarna och tryggheten är viktig när vi växer upp. Relationerna och personer runt oss kanske förändras under livet, men är fortsatt betydelsefulla. Vi kommunicerar och levandegör ofta våra relationer genom beröring; vi tar på varandra, klappar, kramar, smeker.

För anhöriga och närstående kan begränsningar i samlevnad och sexualitet upplevas som mycket svår. Det är ofta ingenting vi spontant talar med varandra om. Det kan vara svårt att sätta ord på den förlust som vi förknippar så djupt med intimitet och integritet. Samtidigt finns det hjälp att få och det är viktigt att vi vågar sätta ord på tankar och känslor som rör vår samlevnad och sexualitet.

Sexualitet är en integrerad del av personligheten hos varje människa; man, kvinna och barn. Den är ett grundbehov och en aspekt av att vara mänsklig, som inte kan skiljas från andra livsaspekter. Sexualitet är inte synonymt med samlag, den handlar inte om huruvida vi kan få orgasm eller inte, och är inte heller summan av våra erotiska liv.

Sexualitet är mycket mer; den finns i energin som driver oss att söka kärlek, kontakt, värme och närhet, den uttrycks i vad vi känner, hur vi rör oss, hur vi rör vid andra och själva tar emot beröring. Sexualitet påverkar tankar, känslor, handlingar och gensvar och genom detta vår fysiska och psykiska hälsa. (WHO, 2006a)

Brister i kunskap, handlingsberedskap, attityder och bemötande är betydande samtidigt som ämnet fortfarande i stor utsträckning är tabubelagt. Råd och stöd måste byggas upp och utformas individuellt.


Externa länkar:

När medicinen påverkar lusten, RFSU.se >>

Funktionsnedsättning, RFSU.se >>

Sexuell rehabilitering på kartan, Dagens medicin.se >>

Boktips ”Handtag, famntag, klapp eller kyss”, Nationellt kompetenscentrum anhöriga.se >>