Myndigheter

Statliga myndigheter

De statliga myndigheterna förvaltar specifika ansvarsområden som finansieras av den skatt svenska medborgare betalar. Myndigheterna fungerar även som arbetsgivare (den offentliga sektorn). På den här sidan har vi samlat de statliga myndigheter som vi tror kan vara av störst betydelse för anhöriga.

Inspektion för vård och omsorg (IVO) är den myndighet som ansvarar för tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

På sidan Om något inte fungerar kan du läsa mer om IVO.

Läs också mer på IVOs hemsida >>

Statens institutionsstyrelse (SiS) är en statlig myndighet som bedriver individuellt anpassad tvångsvård och behandling av ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. SiS uppdrag är att ge de ungdomar och vuxna som vårdas bättre förutsättningar för ett socialt fungerande liv utan missbruk och kriminalitet. Placeringen sker på socialtjänstens uppdrag och efter beslut i förvaltningsrätten. SiS tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.

Läs mer på SiS hemsida >>

Myndigheten för delaktighet (MFD) har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Uppdrag styrs av mål och strategier för funktionshinderspolitiken som bygger på FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. MFD arbetar gentemot och genom andra myndigheter, kommuner och landsting.

Myndigheten för delaktighet är en sammanslagning av det som förut hette Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet.

Läs mer på MFDs hemsida >>

Försäkringskassan

Försäkringskassan ansvarar för en stor del av de offentliga trygghetssystemen i Sverige. De utreder och beslutar i över 40 olika ersättningar. Försäkringskassan betalar ut omkring 200 miljarder kronor per år till bland annat sjuka och personer med funktionsnedsättningar, barn och familjer.

När det gäller sjukskrivna har Försäkringskassan också uppdraget att samordna resurser för att hjälpa den som är sjukskriven att komma tillbaka till arbetslivet.

Nedan kan du läsa mer om några av de bidrag Försäkringskassan kan ge.

Närståendepenning

Som anhörigvårdare kan man få bidrag för att vårda en närstående som är så sjuk att sjukdomen är ett påtagligt hot mot hans eller hennes liv. Med vård menas att vara nära den som är svårt sjuk och ge stöd. Vård kan också vara att uträtta ärenden, till exempel gå och handla mat och mediciner eller att följa med till läkare.

I dagsläget kan Försäkringskassan bara ge bidraget om anhörigvårdaren går miste om arbetsinkomst, så kallad sjukpenninggrundande inkomst.

Om du vårdar sjuk närstående (Försäkringskassan) >>

Vårdbidrag

Bidraget är ett stöd för föräldrar som behöver vårda barn upp till 19 år med funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom. Vård kan vara både direkta vårdinsatser, men också till exempel hjälp med särskild träning, att upprätthålla rutiner och struktur samt att aktivera och motivera ditt barn.

Läs mer om vårdbidrag (Försäkringskassan) >>

Tillfällig föräldrapenning

Vård av barn (VAB) är när man som förälder stannar hemma från jobbet eller avstår från att söka arbete för att ta hand om ett sjukt barn. Ersättningen kallas tillfällig föräldrapenning.

Läs mer om VAB och tillfällig föräldrapenning (Försäkringskassan) >>

Kontaktdagar

Kontaktdagar finns för föräldrar som har ett barn som omfattas av LSS. Dagarna finns för att föräldrar ska få ökad kunskap om hur man kan stötta sitt barn. Man kan få ersättning för 10 kontaktdagar per barn och år.

Läs mer om kontaktdagar (Försäkringskassan) >>

Bilstöd

Bidraget riktar sig till personer som har en funktionsnedsättning och har stora svårigheter att röra sig. Bilstödet ska göra det lättare att köpa eller anpassa en bil efter behov. Det går också att få bilstöd för att ta körkort.

Det kan också finnas möjlighet att ansöka om bilstöd till anpassning eller köp av bil via vissa landsting. Man vänder sig då till vårdcentralen eller Hjälpmedelscentralen.

Läs mer om bilstöd (Försäkringskassan) >>

Assistansersättning

Bidraget är pengar som personer under 65 år med en funktionsnedsättning kan få för att anlita personliga assistenter om behovet är 20 timmar eller mer per vecka. Vid mindre behov kan man få assistansersättning av kommunen. Man kan själv välja att anlita kommunen eller någon privat assistanssamordnare.

Läs mer om assistansersättning (Försäkringskassan) >>

Socialstyrelsen

Socialstyrelsen är en nationell myndighet under Socialdepartementet och arbetar för allas lika tillgång till en god hälsa, vård och omsorg. Myndigheten tar fram och förmedlar kunskap till vård- och omsorgsgivare och deras personal samt politiker och tjänstemän i kommuner och landsting. Socialstyrelsen för också dialog med patient- och brukarorganisationer i frågor som berör dem.

Socialstyrelsen arbetar bland annat med att ta fram statistik, utvärderingar, uppföljningar, föreskrifter och vägledande produkter som stöd för utveckling av praxis och arbetssätt inom vård och omsorg.

Socialstyrelsen tar också fram riktlinjer som delas i tre kategorier: Nationella riktlinjer som exempelvis talar om prioriteringar inom ett visst område; försäkringsmedicinskt beslutsstöd som ger läkare rekommendationer om sjukskrivningar; samt rekommendationer för bland annat hälso- och smittskydd. Riktlinjerna bör följas, men är inte juridiskt bindande.

Läs mer på Socialstyrelsens hemsida >>

På statligt uppdrag

På statligt uppdrag från regeringen finns nationella kompetenscentrum. Dessa ska fungera som sambandscentraler, kunskapsbanker och kunskapsspridare inom specifika områden.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet med ett övergripande ansvar för folkhälsofrågor. Myndigheten har i uppdrag att vara ett nationellt kunskapscentrum för effektiva metoder och strategier, följa upp och utvärdera folkhälsopolitiken samt utöva tillsyn inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdena. I flera av folkhälsomyndighetens områden innefattas anhörigas situation.

Läs mer på Folkhälsomyndighetens hemsida >>

Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) är en samarbetsresurs för att utveckla anhörigstödet. Verksamhetsidén är att skapa och utveckla möten mellan olika kunskaps- och erfarenhetsformer som:

  • förstahandserfarenheter hos anhörigvårdare, brukare och deras organisationer
  • praktisk erfarenhet hos personal inom anhörigstöd och äldreomsorg
  • organisatorisk- och policyerfarenhet hos beslutsfattare
  • vetenskaplig kunskap och metodkunskap hos forskare

Läs mer på Nka:s hemsida >>

Svenskt demenscentrum (SDC) arbetar som en sambandscentral och en kunskapsbank inom demensområdet. Denna byggs kontinuerligt upp för att samla och sprida information. SDC arbetar aktivt för att driva på en positiv utveckling av vård och omsorg för ett mer demensvänligt samhälle.

SDC arbetar för att:

  • samla in, strukturera och sprida kunskap
  • sammanställa utvärderingar och forskningsresultat
  • kunskapsutvecklingen ges en mer tillämpad och praktisk inriktning
  • underlätta implementering av nya kunskaper i vård och omsorg

SDC arbetar aktivt för att vara en länk mellan forskning, praktik, beslutsfattare och landets FoU-verksamheter.

Läs mer på SDC:s hemsida >>


Anhörigas Riksförbund tipsar:

Om man ska ansöka om bidrag  från Försäkringskassan krävs det ofta att läkarintyg bifogas med ansökan. Det kan vara svårt med alla blanketter och ansökningar som ska fyllas i, men man kan alltid få hjälp av Försäkringskassans handläggare.

Makar har möjlighet att få högre pension när den ena flyttar in i särskilt boende. Om man gör en flyttanmälan för sin partner via folkbokföringen kommer information till Försäkringskassan som höjer bådas pension. Höjningen ska egentligen ske automatiskt, men gör inte alltid det. Om den inte gör det anmäler man ändrade levnadsförhållanden till Försäkringskassan. Höjningen kan också ske retroaktivt.