Landsting och regioner

Landsting och regioner

Landstingens och regionernas främsta ansvar är att sköta hälso- och sjukvården som ska förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. En annan obligatorisk uppgift är tandvård för personer upp till 20 år.

Landstingen och regionerna styrs av politiker som valts in i landstingsfullmäktige av oss som medborgare. Utöver det finns det politiska uppdrag inom olika styrelser, nämnder och utskott. Landstings- eller regionstyrelsen leder och samordnar allt arbete inom landstinget/regionen och ansvarar för ekonomin. Nämnderna ansvarar för det dagliga arbetet inom olika ansvarsområden.

Här finns kontaktuppgifter till ditt landsting (SKL) >>

Hälso- och sjukvård

Landstingens/regionernas ansvar inom hälso- och sjukvård omfattar primärvård, psykiatri och habilitering och regleras av Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och annan lagstiftning om psykiatrisk vård och habiliteringsverksamhet.

Primärvård

Primärvården är den del inom sjukvården som ansvarar för befolkningens behov av grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens medicinska och tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Ett primärvårdsområde består i regel av en kommun eller en del av en kommun.

Primärvård är oftast den vård de flesta patienter först kommer i kontakt med. Har patienten inte behov av sjukhusens tekniska och medicinska resurser tar vårdcentralerna hand om behandling, rehabilitering, omvårdnad och förebyggande arbete.

På vårdcentralen ställer en läkare oftast den första diagnosen vid allvarligare åkommor. Om vårdcentralen inte kan ge behandling eller ställa diagnos får patienten en remiss till en specialistmottagning.

Psykiatri

Psykiatrin är den enhet som ansvarar för att behandla psykisk ohälsa. Ofta är psykiatrin indelad i tre verksamhetsområden: barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, rättspsykiatri.

Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp som kan innebära allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till att uppleva andra psykiska besvär och funktionsnedsättningar. Detta stör det psykiska välbefinnandet och påverkar ens dagliga liv. Orsaker till psykisk ohälsa kan vara kriser, hög arbetsbörda, oro, nedstämdhet, ängslan, sömnsvårigheter och kroppslig sjukdom.

Här kan du läsa en artikel om hur stödet till anhöriga till personer med långvarig psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning kan utformas >>

Habilitering

Habilitering riktar sig till personer med medfödda funktionshinder eller funktionshinder som uppstått i tidig ålder. Ordet habilitering betyder ”utveckla ny förmåga”. Habiliteringsinsatserna syftar till att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder bästa möjliga funktionsförmåga och bästa möjliga förutsättningar för delaktighet i samhället.

Inom geografiskt indelade områden finns habiliteringscenter för barn och habiliteringscenter för ungdomar och vuxna från 16 års ålder. Inom habilitering arbetar man dels direkt med patienten och dels vänder man sig till anhöriga och personal med information, råd, stöd och instruktioner för individuella arbetssätt för varje enskild person.

På en habiliteringsenhet arbetar bland annat logopeder, arbetsterapeuter, psykologer och kuratorer.

Rehabilitering

Rehabilitering riktar sig till personer som efter skada eller sjukdom behöver medicinskt, psykologiskt, socialt och/eller arbetslivsinriktat stöd för att återfå funktionsförmågor.

Rehabilitering ska förbättra förutsättningar för ett självständigt liv och aktivt deltagande i samhället med god livskvalité.

Primärvården, Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och Försäkringskassan har ansvar för olika delar i rehabiliteringen.

Tandvård

Tandvårdslagen reglerar tandvården i Sverige och vad som gäller beror på hur gammal man är.

Alla barn och ungdomar har rätt till gratis tandvård till och med det år de fyller 19 år. Man kan själv välja vilken tandläkare man besöker. Om man måste besöka en tandläkare akut vänder man sig i första hand till den tandläkare man brukar besöka eller Folktandvården.

Från och med det år man fyller 20 måste man själv betala och själv hålla kontakten med tandvården. Dock har man rätt till allmänt tandvårdsbidrag från Försäkringskassan vartannat år. Bidraget ligger på 300 kronor om man är 20-29 år och 150 kronor om man år 30-74 år. Är man äldre än 75 år är bidraget 300 kronor.

Vid vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar finns det möjlighet att få särskilt tandvårdsbidrag som är på 600 kronor per halvår.

Vuxna omfattas även av ett högkostnadsskydd som innebär att man endast betalar 50 procent av kostnader mellan 3000 och 15 000 kronor och 15 procent av kostnader över 15 000 kronor.

På sidan Tandvård och munhälsa finns mer information om ämnet. I länkarna här nedan kan du också hitta mer information.


Externa länkar:

Socialstyrelsen om psykisk ohälsa (Socialstyrelsen) >>

Här kan du hitta vård i hela landet (1177.se) >>

Allmänt tandvårdsbidrag (Försäkringskassan) >>

Särskilt tandvårdsbidrag (Försäkringskassan) >>

Tandvård om man har en funktionsnedsättning (1177.se) >>

Tandvård om man har stort omvårdnadsbehov i dagliga livet (1177.se) >>

Tandvård i samband med vissa sjukdomar och sjukdomsbehandlingar (1177.se) >>