Kommun

Kommun

Varje kommun i Sverige ansvarar för en stor del av samhällsservicen där vi bor. Bland de viktigaste uppgifterna finns äldreomsorg, handikappomsorg och individ- och familjeomsorg.

Kommunerna styrs av politiker som valts in i kommunfullmäktige av oss som medborgare. Utöver det finns kommunstyrelsen som leder och samordnar allt arbete inom kommunen och ansvarar för ekonomin. Dessutom finns det nämnder som ansvarar för att det dagliga arbetet utförs via kontor och förvaltningar inom olika ansvarsområden.

När man som enskild person behöver någon form av hjälp vänder man sig till det kontor eller förvaltning som ansvarar för aktuellt område. Förvaltningarna kan ha olika namn, men om man ringer till sin kommuns växel kan de berätta vem man ska vända sig till med ett specifikt ärende. Den informationen finns ofta även på kommunens hemsida.

Kommunernas socialnämnd har ett övergripande ansvar för äldreomsorg, handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Alltså är det socialnämnden som ansvarar för stödet till anhöriga som regleras av Socialtjänstlagen (SoL). Kommunerna har en skyldighet att erbjuda stöd till personer som ger vård eller stöd till närstående som är långvarigt sjuka, äldre eller som har en funktionsnedsättning. Socialkontoret/förvaltningen har i sin tur uppgiften att se till att stödinsatser blir utförda.

Anhörigkonsulenter

Det praktiska arbetet vid socialkontoret/förvaltningen planeras och ordnas ofta med hjälp av kommunanställda anhörigkonsulenter. Tjänsten kan också heta närståendekonsulent, anhörigsamordnare, anhörigombudsman, anhörigstödjare eller liknande.

Anhörigkonsulentens uppdrag ser olika ut, men tanken är att det ska leda till anhörigvänligare rutiner inom kommunen. Yrkesrollen är relativt ny och utvecklas fortfarande, vilket gör att det varierar hur stor möjlighet konsulenten har att stötta anhöriga. I stort sett alla landets anhörigkonsulenter arbetar för anhöriga inom äldreomsorgen och handikappomsorgen, men stödet till anhöriga inom exempelvis psykiatrin brister ofta.

Biståndshandläggare

Det är kommunens biståndshandläggare som tar emot ansökan och utreder en persons behov av hjälp och stöd från kommunen. Det kan till exempel handla om hemtjänst, personlig assistans eller särskilt boende. Handläggarens uppgift är att försöka göra det möjligt för sjuka, äldre och personer med funktionsnedsättning att leva ett så bra liv som möjligt.

Det är biståndshandläggaren som prövar om en enskild kommuninnevånare är berättigad till bistånd, upprättar vårdplaneringar samt följer upp hur stödet fungerar tillsammans med patient, anhöriga och vårdpersonal.

Äldreomsorg och handikappomsorg

För vissa anhöriga kanske det bästa anhörigstödet är en fungerande vård för de närstående och för vissa kanske det är en eller ett par timmars avlösning. Alternativen varierar och oavsett vilket stöd som passar en bäst ska kommunen se till att det finns tillräckliga resurser till den hjälp man har rätt till enligt Socialtjänstlagen (SoL).

Beviljade insatser inom äldreomsorg och handikappomsorg ges vanligtvis med stöd av Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL).

Med handikappomsorg menas hjälp till personer med olika funktionshinder. Det kan handla om fysiska och psykiska funktionshinder och utvecklingsstörning.

I vissa kommuner finns det äldreombudsmän som har till uppgift att vara kontaktperson för äldre och anhöriga mot personal, politiker och tjänstemän. Äldreombudsmän kan hjälpa till med information och vägledning samt ta emot synpunkter och önskemål som kan förmedlas till berörd verksamhet. Socialtjänstlagen säger att äldre personer ska få leva ett värdigt liv i välbefinnande och att äldre ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd, hjälp och service ska ges.

Äldreguiden – jämför hemtjänst och boenden i Sverige (Socialstyrelsen) >>

Äldreomsorg och handikappomsorg kan finnas i kommunen i flera former och i privat eller offentlig regi, men det är alltid kommunen som har det yttersta ansvaret. Nedan finns några exempel.

Anhörigstöd

Det kan till exempel erbjudas samtalsgrupper, avlösning och anhörigträffar i olika former. Utbudet varierar kommuner och stadsdelar emellan, men om man kontaktar sin kommun får man mer information.

Avlösning

Servicen innebär att en avlösare tillfälligt övertar omvårdnaden så att anhöriga ska få möjlighet att koppla av eller uträtta ärenden.

Boende med särskild service

Olika typer av sådana boenden är exempelvis service- och gruppbostäder, elevhem, familjehem och satellitlägenheter.

Bostadsanpassning

Ibland behöver bostaden anpassas så att du och/eller din närstående kan bo kvar. Att ta bort trösklar och installera dörröppnare är exempel på vad som kan göras.

Dagverksamhet

Dagverksamhet kan vara ett stöd för anhöriga eller en förutsättning för att någon ska kunna bo kvar hemma. En del dagverksamheter vänder sig till personer med en specifik diagnos medan vissa är för alla.

Färdtjänst

Färdtjänst är ett alternativ till kollektiva färdmedel. Landstingen är ansvariga för färdtjänsten, men man ansöker hos kommunen.

God man

Behovet av god man uppstår ofta när en person inte klarar att själv sköta sin ekonomi. Den gode mannen kan hjälpa sin uppdragsgivare att betala räkningar och ta hand om det hon eller han äger.

Läs mer om uppdraget god man (Sveriges Domstolar) >>

Hemtjänst

Hemtjänst består av service och omvårdnadsinsatser som beror på vilket behov man har. Till exempel kan det vara hjälp med inköp, ärenden, städning, tvätt, matlagning och personlig omvårdnad.

Kontaktperson

En kontaktperson fungerar som en vän för den som behöver hjälp att få kontakt med andra människor, komma ut i samhället eller bara ha någon att prata med.

Korttidsboende

Korttidsboende är ett tillfälligt boende där anhöriga, sjuka och/eller funktionshindrade kan vara en kortare period. Perioden kan även upprepas i form av så kallad växelvård.

Korttidsvistelse utanför det egna hemmet

En person med funktionshinder som bor hemma hos föräldrar, vårdnadshavare eller i familjehem har möjlighet till korttidsavlösning. Det finns exempelvis korttidshem i form av gruppboende och stödfamiljer samt lägervistelse.

Ledsagarservice

Servicen är till för den som behöver hjälp att exempelvis komma ut bland andra människor och kunna delta i kulturliv och fritidsaktiviteter.

Personlig assistans

Den som har ett omfattande hjälpbehov kan beviljas personlig assistans som kan hjälpa till hela dygnet om det behövs. Som förälder eller anhörig kan man anställas som assistent om man har ett barn som bor hemma.

Rehabilitering

Kommunerna ansvarar för rehabilitering som kan erbjudas både på särskilda avdelningar och i hemmet.

Rådgivning

Exempelvis sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder, dietister, kuratorer, psykologer eller förskolekonsulenter kan erbjuda rådgivning.

Skola

De flesta barn med funktionshinder går i vanlig skola de första åren och byter sedan till särskola eller annan specialskola efter barnets behov. Det är kommunens uppgift att erbjuda en skolform som passar barnet.

Stödfamilj

En stödfamilj är en vanlig familj som kan ta emot ett extra barn regelbundet. Det kan också handla om någon släkting eller god vän som kan vara med och stötta.

Särskilt boende

Beviljas när det finns ett stort behov av omvårdnad och tillsyn och det inte längre räcker med hemtjänst i hemmet.

Trygghetslarm

Med ett trygghetslarm kan man snabbt komma i kontakt med personal och få hjälp dygnet runt, vilket kan vara ett viktigt hjälpmedel för att det ska kännas tryggt hemma.

Individ- och familjeomsorg

För vissa anhöriga kanske det bästa anhörigstödet är en fungerande vård för de närstående och för vissa kanske det är en eller ett par timmars avlösning. Alternativen varierar och oavsett vilket stöd som passar en bäst ska kommunen se till att det finns tillräckliga resurser till den hjälp man har rätt till enligt Socialtjänstlagen.

Beviljade insatser inom individ- och familjeomsorgen ges vanligtvis med stöd av Socialtjänstlagen (SoL), lagen om vård av unga (LVU) och lagen om vård av vuxna missbrukare (LVM).

Individ- och familjeomsorgen ska erbjuda stöd till individer och familjer med sociala och ekonomiska problem. Framför allt ska det tas hänsyn till barnens bästa. Omsorgen samverkar i många kommuner med polis, förskola, skola, BVC, MVC samt med barn- och utbildningsförvaltningarna.

Individ- och familjeomsorg omfattar bland annat:

  • Ekonomiskt bistånd som till exempelvis läkemedel, tandvård, glasögon eller hemutrustning för den som har tillfälliga ekonomiska problem.
  • Stöd vid hemlöshet för att den som är hemlös ska komma ur sin situation.
  • Familjerätt som omfattar exempelvis fastställande av faderskap och vårdnadsfrågor.
  • Missbruks- och beroendevård för personer som behöver vård och hjälp att lämna missbruket.
  • Sociala barn- och ungdomsvården som finns för att barn och unga ska växa upp under trygga och goda förhållanden.
  • Stöd och hjälp till brottsoffer och deras anhöriga.

Externa länkar:

Här finns kontaktuppgifter till din kommun (SKL) >>

Socialtjänstlag (2001:453) (Sveriges Riksdag) >>